Alternativa substrat
"Träfiber istället för torv gör jorden hållbar"
Det påstås mycket om torv och dess miljöpåverkan. Med urusel matematik och snedvriden statistik förvrängs fakta och ny fiktiv fakta skapas utan forskning, praktiska försök, eller ens några utvärderingar av de praktiska försök som gjorts.
Kokosfiber
Ett mycket bra exempel på hur felaktigt alternativa substrat lyfts till skyarna för att på bara ett par säsonger bli ointressant när det provats i praktiken!
För att kunna använda kokosfiber för odling behöver fibrerna bearbetas mekaniskt och kemiskt, samt tvättas flertalet gånger för att få bort alla de salter som finns naturligt i fibrerna. Kokosfibern produceras i länder där det ofta är brist på just sötvatten. Utöver det krävs det långväga transporter på fartyg vilka oftat drivs med tung bunkerolja (HFO). Detta påverkar ytterligare klimatavtrycket då det bidrar med stora utsläpp. Tung bunkerolja är billig, men mycket förorenande, och innehåller höga halter svavel och är ett av de absolut smutsigaste tänkbara drivmedlen som används idag. Miljömålsberedning anser att kokosfiber är en bättre produkt än torv. Sätt ur ett miljöperspektiv är det en sämre produkt för klimatet. Det är ett sätt för Sverige att exportera sina miljöavtryck genom import av kokosfiber.
Kokosfiber har nästan fem! gånger högre
Träfiber
Träfiber är ett "nytt" substrat i odlingssammanhang på vilket efterfrågan ökar stort! Träfiber är helt enkelt träd som flisas till odlingssubstrat, det åtgår relativt mycket energi vid tillverkningen. Det väcker även frågan om hur klimatsmart det är att istället för att bygga hållbart med virke istället flisa upp det så att det kan användas som odlingssubstrat, snabbt förmultna och avgå som koldioxid. Träfiber som odlingssubstrat kräver dessutom stora mängder extra kväve eftersom det komplexbinder med cellulosan och "stjäl" kvävet från växten som ska odlas. Den redan stora efterfrågan på träfiber i Sverige kommer att öka markant om torv inte längre finns tillgängligt. Priset på odlingssubstrat kan därför förväntas bli det dubbla och kräva mer konstgödsel i framtiden för att odla samma mängd produkt.
Grönkompost
Storskalig, kommersiell kompost av park och trädgårdsavfall komposteras och siktas till något som brukar kallas för grönkompost. Ett bra tillskott att blanda i torv eller andra odlingssubstrat då det naturligt innehåller såväl fosfor som kalium. Komposten i sig är tung och väldigt kompakt. Den går därför inte för sig själv att använda storskaligt i växthus. Det blir för lite luft i jorden och rötterna får inget syre. Det har även visat sig att kompost vid några tillfällen innehållit legionellabakterier och orsakat smitta. Kompost är en bra produkt som ska användas i odlingen men på egen hand står den sig ofta slätt och precis som med torven och alla andra organiska material avger den koldioxid när den bryts ner.
Barkmull
Komposterar förhållandevis fort jämför med torv och förbrukar precis som träfiber massor med extra kväve vid odling.
Bark(-mull) finns i viss men inte tillräcklig mängd och det är hög efterfrågan på det. Primärt som bränsle till värmeverken. Den höga efterfrågan skapar höga priser och den nuvarande tillgången gör den till en absolut bristvara, särskilt om bark skall ersätta torv som odlingssubstrat!
Icke organiska odlingssubstrat
Det finns en uppsjö av icke organiska odlingssubstrat så som riven plast, glasull och stenull för att ta några exempel. Gemensamt för dem är att det har åtgått stora mängder energi vid tillverkningen. Stenull som är sten bryts i gruvor eller dagbrott, transporteras till fabrik, upphettas till 1 500 grader för att smältas och sen spinnas till fina trådar (https://www.youtube.com/watch?v=cOlvdu3uHQE).
Det åtgår energi vid tillverkningen och när odlingen är genomförd så bir det ett avfall som i nuläget hamnar på soptippen.
Glasull tillverkas på ett liknande sätt fast med sand som utgångsprodukt, sand som vi i Sverige aktivt ska minska användningen av för att inte hota framtidens grundvatten, det går dock bra att använda andra länders sand och importera produkten. Även glasullen hamnar på soptippen.
Fördelen med organiska odlingssubstrat är att de inte blir avfall. De kan användas i trädgården eller i jordbruket för att fortsätta bidra till mat, trygghet och odlarglädje.
Torv är rent!
Torv är alltid rent från bekämpningsmedelsrester, tungmetaller, mediciner och andra föroreningar...
Bekämpningsmedelsrester i gödsel och kompost
Historia
År 2020 uppdagades det problem i många svenska odlingar. Framför allt så var det fritidsodlarna som drabbades. Man trodde först att det bara var flytande gödselmedel som var problemet, och man spårade det sedan till vinass som är en restprodukt vid sockertillverkning. Vinass har därför blivit något av ett "skällsord" och många tror att det är ett gift. Vinass behöver dock inte alls innehålla några så kallade växtskyddsmedel.
Sanningen är att det är pyralider som är problemet.
Pyralid, som är ett samlingsnamn för aktiva ämnen i "växtskyddsmedel", omfattar klopyralid, aminopyralider samt pikloram. Dessa så kallade växtskyddsmedel används i konventionellt jordbruk för att bekämpa örtogräs i odlingarna.
Pyralider har en lång halveringstid och de finns därför kvar länge i den organiska kedjan. De kommer in i det cirkulära systemet genom t.ex. strö till kor och höns, samt genom djurens foder. Pyralider påverkas inte nämnvärt genom djurens mag- och tarmsystem och kommer därför ut i gödseln.
Skadorna av pyralidrester resulterar i förvridna blad, stjälkar och frukter, vilket därmed ger en kraftigt försämrad skörd. Liknande skador kan dock uppstå vid överdosering av gödsel, vilket gör att ovana odlare ibland misstar skadorna för pyralidskador.
Att analysera efter pyralidrester har visat sig i princip meningslöst då plantorna är känsligare än laboratorierna. Ett provsvar med ”ED” (Ej Detekterbart) kan nämligen ändå ge skador på plantorna.
Enorm spridning
Var och varför finns pyralider i organiska råvaror?
Läs mer här på FOR´s hemsida: Pyralider kan hittas i nästan alla organiska råvaror
Pyralidaffären
Läs om hur pyralid upptäcktes i flytande organiska växtnäringar år 2020, och i organisk gödsel år 2021.
