Vad är torv?
Svensk torv är en närproducerad råvara som klimatkompenserar sig själv som odlingssubstrat. 2021 gjorde TV-programmet ett reportage om torv. Jordtillverkarna fick bära skuld av det koldioxid som släpps ut från samtliga svenska dikade våtmarker. Detta trots att bara 0,5% av svensk dikad torvmark används för att skörda torv.
Det är många företag som idag planterar träd för att klimatkompensera eller till och med helt klimatneutralisera sina produkters koldioxidutsläpp. Varje år planteras det ut över 400 miljoner nya träd i de svenska skogarna vilka börjar sina liv i små små krukor med torv. Torv blir därför ett koldioxidneutralt substrat då träden binder nytt kol från atmosfären.
Torv är ett organiskt material som bildas när växtdelar, främst från mossor och andra växter, bryts ner ofullständigt i syrefattiga och fuktiga miljöer, såsom myrar och kärr. Denna långsamma nedbrytning skapar lager av torv som kan vara flera meter tjocka och tar tusentals år att bildas.
Torvens egenskaper
Hög vattenhållande förmåga – Kan absorbera och hålla kvar mycket vatten.
Lätt och luftig struktur – Gör jorden porös och gynnar rotutveckling.
Syrefattig och långsam nedbrytning – Bevarar kol och organiskt material.
Lågt pH-värde – Ofta surt, vilket kan påverka växters näringsupptag.
Användningsområden
Odlingssubstrat – Används i jordblandningar för att förbättra vattenhållning och struktur.
Bränsle – Torv kan torkas och användas som energikälla.
Djurbädd och strömaterial – Torv används i stall och hönshus för att absorbera fukt och lukt.
Markförbättring – Förbättrar sandiga jordar genom att hålla kvar fukt och näring.
Minimal påverkan
Det finns totalt 2,6 miljoner hektar dränerad torvmark i Sverige. På den arealen oxideras (bryts ned biologiskt) mellan 80 till 150 miljoner kubikmeter torv årligen. Svenska jordproducenter skördar årligen endast 2 miljoner kubikmeter, det vill säga endast ca 2% av vad som årligen bryts ned helt naturligt!
Det skördas alltså som nämnts ca 2 miljoner kubikmeter torv årligen, men tillväxten av torv på svenska våt- och torvmarker är årligen 20 - 40 miljoner kubikmeter. Alltså ca 1400% större tillväxt än vad som årligen skördas av svenska jordproducenter!
Miljö och Klimat
68-100% av växthusgaserna från dränerad torvmark utgörs av koldioxid. Sveriges totala emisssion av växthusgaser från dränerad torvmark är 18,5 miljoner ton C02 ekv - lika mycket som utsläppen från all inrikestrafik.
Internationellt motstånd mot torv handlar om torv som skördas från orörda torvmarker. Svensk torv skördas enbart från redan dränerad mark som läcker växthusgaser.
Vad många idag inte tänker på är att när man odlar nya grödor i torven binds nytt kol.
Tillståndsprocessen
För att få skörda torv krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Det är många villkor som måste uppfyllas och prövningen är rigorös och tar lång tid. Bland annat skall följande villkor uppfyllas.
-
Bullermätning
-
Naturinventering
-
Vattenprover
-
Kontrollprogram
-
Periodisk tillsyn
-
Avsatt och spärrat kapital för att återställa våtmarken
-
Endast mark med låga naturvärden ges tillstånd
Fördelarna med växttorv
-
Torv är en mycket bra bas för odlingsjord:
-
Torv har en mycket god förmåga att binda både fukt och näringsämnen till sig, vilket minimerar näringsläckage till grundvattnet.
-
Skapar arbetstillfällen i den gröna näringen.
-
Har de egenskaper som behövs för framgångsrik odling av växter.
-
Gör att recirkulerade produkter från samhället kan förädlas till bra odlingsjord.
-
Finns tillgängligt i stor volym.
Läs gärna mer om den Svenska torven och
hur miljösmart den är för odling, samt hur
liten miljöpåverkan den egentligen gör.
Visste du t.ex. att det endast skördas torv på
0,5% av all svensk dikad våtmark?
Efterbehandling
I samarbete med markägare, tillsynsmyndighet, länsstyrelse efterbehandlas torvmarken efter avslutad skörd. Vanligast är skogsplantering och ny våtmark med vattenspeglar.
I och med efterbehandling blir torvtäkten en kolsänka, och området blir en värdefull naturmiljö för djur och växter. Inom svenskt torvbruk öppnas nya torvtäkter bara på redan dränerade torvmarker. Dessutom återskapas värdefull naturmark nr skörden avslutas.
Genom att välja rätt och redan dikad torvmark för nya torvtäkter och behandla mer torvmark än de som skördas kan koldioxidutsläppen minskas. Ytterligare och myllrande våtmarker skapa och blir föredömliga häckningsplatser för fåglar och många andra djur.